Grundtanken var :"Detta är min dagbok, där jag ska försöka beskriva hur mitt liv ser ut nu när Henrik åker till Afganistan med ISAF, International Security Assistance Force, som är en del av NATO." Då: Ett forum där jag kan skriva av mig, en informationskanal till Henrik. Nu: En berättelse om mitt liv som "hemmafru" i Kosovo, hur mitt liv ser ut och en informationscentral till familj och vänner hemma i Sverige.

söndag 30 september 2007

Den bästa dagen!

Den 29 September 2007 frågade min Henrik mig om jag ville gifta mig med honom och jag sa JA!

Fast rikigt så här var det ju inte. Egentligen så hade vi båda två pratat om det, egentligen skulle det ha skett i somras men då far gick bort, har vi väntat med det! Nu var vi och provade ut ringar tillsammans och valde vad vi ville ha. Sen bokade vi bord på S:t Michels vin och tapas bar. Jag mötte Henrik utanför guldsmedsaffären, vi hämtade ut ringarna. Efter lite örlande i lägenheten, gjorde vi i ordning oss inför middagen. Medan jag klädde och sminkade mig tände Henrik en massa ljus i vardagsrummet och när jag kom in frågade han om jag ville gifta mig med honom... Trots att jag visste att det skulle skulle ske, grät jag en smula. Är man en mes så är man...

Nu hoppas jag på en massa fina dagar tillsammans med min fästman!


lördag 22 september 2007

hemma en sväng

Nu har jag varit hemma hos min mor i flera dagar. Det kändes som om de var måndag när jag kom till skolan igår. Vilket ledde till en hög förvecklingar, jag gick till fel sal, trodde jag började klockan 8 i stället för klockan 10, grattade en klasskompis i efterskott (hon fyller år i morgon) allt i tron om att det var måndag. Men det ordnade upp sig som tur var!

Med mor har jag varit i Ängelholms hembygdspark med min mors eleveroch tittat på alla djuren. Jag älskar verkligen getter. Det var sjukt kallt den dagen, mina fötter var som is! Men trevligt var det!

Det är inte bara i hembygdsparken man kan se söta djur, ibland räcker det att man går ut i köket.


söndag 16 september 2007

Uppdrag Faktaruta: Kosovo

Jaha nu när bloggen har återgått till att vara ett informationsforum och en länk mellan verkligheterna i Sverige och i inte Sverige får jag börja samla på mig information om Kosovo. Så att vi alla vet vad Henrik talar om när han ringer hem, så att ni som läser vet vad han pysslar med där nere. Så veckans uppdrag blir att leta reda på en geografibok och en historiebok och lite annat smått och gott som kan ge mig ledning.

Kräftskiva!

Idag sitter man här och känner sig lite trött sedan gårdagen! Jag och Henrik har haft kräftskiva i Skummeslöv. I alla fall jag hade det jätteskojigt. Men att vara uppe och dansa i vardagsrummet till halv 4 är kanske inte ultimat för kroppen dagen efter. Henrik har flugit till Stockholm för att följa sin inkallelseorder. För er som inte var med eller inte minns kommer här lite bilder!


Så här såg det ut innan gästerna dök upp!


Här ska Karlsson sitta.


Ester väntar på sina gäster!


Maten!


Syskonen Flodén på kräftjakt!

Allihopa.

Cissi och Knut.

Mimmi, Henrik och Hanna.

Alexandra och Karlsson dricker öl...

...och snaps.

Karlsson, Cilla och Stojf!

Malin, Jonas och Mimmi

Cilla och jag.



Tre nybadade gossar. Klockan är lite över 3.






onsdag 12 september 2007

Då var det klart!

Henrik fick tjänsten i Kosovo, så bloggen har återfått sitt egentliga syfte, att skriva vad som händer i Sverige och vad som händer med Henrik i utomlandet. Så på söndag morgon åker han. Tack försvaret för all den tid vi får tillsammans innan hans utbildning börjar. Hela 3 dagar att ställa om sig!

söndag 9 september 2007

Nya tider nya tag

Så nu har min blogg legat lite i träda. Sedan min far gick bort, har livets prioriteringar ändras radikalt. Somliga är väl på väg att flyttas tillbaka lite grann mot sitt ursprungliga läge, annat kommer aldrig bli sig likt mer. Henrik reste aldrig iväg till Afghanistan tack och lov, Han stannade hemma och kunde hjälpa mig under de fruktansvärda dagarna i juni. Han fanns hos mig de nätter då jag vaknade och var ledsen. Men tiden har sin gång. Jag klarar mig själv om dagarna. Jag gråter inte längre så ofta om natten. Jag kan till och medsova ensam, även om jag allt som oftast drömmer fruktansvärda mardrömmar. Så nu när världen äntligen börjar te sig lite mer likt igen. Så kanske han ska i väg ut i stora världen, än så länge vet vi inte mycket....